VÅR FÖRENINGS HISTORIA

Göteborgs Handelsresandeförening bildades 1883 på hotell Eggers i Göteborg (Då hotell Kristiana).Grundarna som bildade föreningen var Carl Fogelmark, Carl Norlander och J.C. Schegel. En marmorskylt i hotellets lobby finns som minne av denna händelse. Vi brukar ha våra flesta möten på hotell Eggers.

De första åren var även medlemmar från Norrköping kopplade till föreningen men efter några år bildade de en självständig förening. År 1884 bildades Sveriges Handelsresandeförening, men Göteborgsföreningen önskade då vara självständig oberoende av riksföreningen. Ändamålet med föreningen var att höja yrkets status, ge sjukhjälp, understöd till behövande medlemmar och deras anhöriga samt ägna kamratlig omtanke åt medlemmar som råkat illa ut. De män som startade föreningen var personer med pondus och handlingskraft. För dem var det mer att organisera en yrkeskår, en facklig verksamhet var inte att tänka på. De ansåg sig ha högre position än företagets övriga anställda.

GHRFV Minnestavla 001 (3).jpg

Grundplåten till föreningens ekonomi kom från generösa bidrag från kända handelsföretag i västra Sverige. Det skulle också göra eventuella förhandlingar svårare om föreningen blandades in vid tvister. Handelsresande på den tiden var betydande män i företagens organisation Benämningar som ”Företagets ambassadör” var inte ovanligt. En del av de som bildade föreningen skänkte också generösa bidrag. Ett anmärkningsvärt bidrag till föreningens kassa kom från Herr Stig Sundqvist som skänkte 10 000:- år 1885. En respektabel summa på den tiden! Fram till 1973 hade mer än 2 miljoner delats ut till medlemmar och deras familjer. Föreningen hade vid starten 100 medlemmar och var som mest 650 medlemmar. På föreningens 40 års jubileum på Grand Hotell i Göteborg, högtidstalade landshövding von Sydow och uttryckte då sin aktning för medlemmarna med; ”Handeln är styrkan i hela rikets organism och handelsresandena är de röda blodkropparna som sprider styrkan till organismens alla delar.” Ord man kan säga fortfarande gäller även om titlar och metoder för handeln har förändrats.

Föreningen har under åren varit mycket populär och det var hedrande under den tiden bli inbjuden som medlem.

År 1973 bildades Sveriges Handelsresandeförbund som en ren facklig organisation. Många av de aktiva gick då även med där. Skattemyndigheterna blev under denna tid intresserade av föreningens tillgångar. Samtidigt hade statens sociala nätverk vuxit, varför man inom föreningen ansåg, att klubbens hjälpverksamhet inte hade samma betydelse som tidigare. Då ombildades Göteborgs Handelsresandeförening till en Veteranklubb. Tillgångarna fördelades bland medlemmarna efter tjänsteår. Klubben fortsätter efter det sin verksamhet som Kamratklubb för omtanke, kamratskap och trevnad. Göteborgs Handelsresandeförenings Veteranklubbs program är kamratträffar, resor, studie- och företagsbesök samt att enligt god tradition träffas på våren och Julen för möte med god förtäring. Vid högtidsdagar och sjukdom ägnas medlemmarna kamratlig omsorg och omtanke. Föreningen har numera inga hederstitlar och alla betraktas som hedersmedlemmar. Nyrekrytering av medlemmar var inte aktiv på en del år, varför medlemsantalet nu är mer hanterbart för en Veteranförening. Medlemstalet är sagt att vara 30-35 medlemmar. Respektive bjuds in på de flesta aktiviteter. Stor vikt läggs för att göra träffarna och eventuellt gemensamma resor till trivselträffar och en del av dessa kan vara subventionerade av föreningen. Våra besök och träffar brukar vara mycket populära. 

 

 

 

Göteborgs Handelsresandeförenings styrelse, uppskattningsvis någon gång på 60-talet. Hjälp med identifiering önskas. Vi känner igen: Överst från vänster: 1. Gösta Grimberg 2. Karl-Erik Hermansson 3. (?)  4. Sune Sunesson 5. (?) 6. Rolf Bergenheim , Nedersta raden fr vänster: 1. Arvid Thorin 2. Erhard Dehio 3. Ragnar Nilsson 4. ev Otto Bengtsson (?) 5. Hjalmar Lind   

Säljyrket växer fram

 

Försäljning förr i tiden

Handelsresande kallades från första början för ”provryttare” då man på försäljningsresorna hade häst som transportmedel. När vägarna fick en så mycket bättre standard att man kunde använda kärra så övergick man till det. På den tiden blev det stor uppståndelse och förväntan när ”knallen”, dvs handelsmannen, kom på besök eftersom han var en viktig källa för att bringa nyheter till folket.

Göteborgs Handelsresandeförening bildades 1883 och vid denna tid var det vanliga sättet att sälja varor att transportera kollektionen med tåg.  Därefter fortsätta till ortens hotell med häst och vagn och där visa upp utbudet för ortens handelsmän. Utmed kusterna var båt ett bra och användbart transportmedel.

 

1900-talet

Under början av nittonhundratalet var det inte ovanligt att stora grossistfirmor, med ett brett sortiment, etablerades. Redan då fanns ett visst utbyte av utländska leverantörer, mestadels från Europa. De stora världskrigen påverkade tillgången på varor och det blev svårt att få tag på allt som efterfrågades. Detta drev på utvecklingen och kunskapen att få fram varor.

F.W Hasselblad i Göteborg är ett exempel på en stor grossistfirma med ett brett sortiment.  Det var sybehör, tyger, linnevaror och ett stort klädsortiment. De hade även modevaror importerade från Frankrike för att förse landets hattmodister med material. Utöver detta reseffekter, leksaker och ett stort sortiment av porslinsvaror. Alla handelsresande på det företaget var medlemmar i vår förening och Viktor hasselblad var en generös sponsor till Göteborgs Handelsresandeförening.

 

Handelsresanden hade nästan alltid biträde för att klara de stora sortimenten. Inom andra branscher än textil, som järnvaror, livsmedel och kemikalier, var det lättare bagage för säljaren men frekvensen på kundbesöken var avsevärt högre. Detta gjorde att ett namn som ”väskdängare” började användas om dessa män.

På tjugotalet började bilar användas och blev under trettiotalet det dominerande färdsättet. Utvecklingen gick sedan framåt för att efter andra världskriget förändras på de flesta områden.

Vår största bidragsgivare var Gustaf Werner som hade många välkända företag inom textil- och garnbranschen i Göteborg; Gustaf Werner, Werner & Carlström, Kattens garner med flera. Alla på säljsidan var organiserade i vår förening. Gustaf Werner är också Göteborgs stads största donator. Wernerska Villan är en av många betydande donationer tillsammans med stora konstsamlingar och fonder. Vid hans död 1949 avsattes 100 000 kronor som gåva, i hans testamente, till vår förening.

 

Importen från Asien

Importvaror från andra länder började komma på marknaden. Först långsamt och sedan i allt snabbare takt. Med varor ända från Asien blev priskonkurrensen mera framträdande. Det kom enklare handels- och distributionsformer och praktiska förpackningar som var mer säljande. De stora kollektionerna försvann och det blev mer specialisering. Många grossister avvecklades eller förändrade sin verksamhet då de stora och skilda varusortimenten blev svåra att hantera.

Yrket förändras

Det var stora förändringar under kort tid som handelsresande och andra yrkesmän fick anpassa sig till. Det blev nödvändigt att utbilda säljare i produktkännedom då mängder av nya material, såsom alla plastvarianter och syntetmaterial, kom in på marknaden.  Nya handelsvägar och handelsformer växte fram och nya betalningsformer utvecklades.  Kedjebutikerna växte fram. De etablerades ofta där det tidigare funnits produktionsbyggnader som nu tappat sin marknad på grund av alla importvaror. Tiden från idé till färdig produkt blir kortare och detta ställer större krav på marknads- och försäljningsavdelningarna på företagen.  

Många företag ställde om eller försvann. En företagsledare som lyckades förändra sin verksamhet var Viktor Hasselblad. F.W. Hasselblads ägare, Viktor Hasselblad var mycket begåvad och var tekniskt intresserad. I slutet av femtiotalet lade han ned det stora och dominerande grossistföretaget och satsade helt på kameror istället. Med facit i hand var detta ett mycket klokt beslut. Hasselblads växte till ett framgångsrikt och mycket respektabelt företag inom fototekniken. Hasselbladskamerans revolutionerade teknik blev en efterfrågad världsartikel och satte Göteborg tydligt på kartan.

Nya titlar

Företagens organisation förändras och nya titlar börjar användas; Försäljningschef, Distriktschef, Regionchef, Produktchef, Marknadschef, Representant för att nämna några. Egentligen var det ofta säljare man var och under nittiotalet började man mer och mer kalla sig just så. Säljare räcker gott och väl.

Datoriseringen

På sjuttiotalet började datoriseringen och detta leder till enorma förändringar inom handeln. Områden som Logistik, Lagerhållning, Budgetarbete, Reklam och Försäljning kunde nu organiseras på helt nya och effektiva sätt. 

Provryttare höll jubileum         (Artikel ur GP 1998)

 

 

 

 

 

På bilden ses från vänster: Lars Olausson, Rolf Bergenheim, Bengt Thorin under en paus i jubileumskalaset.    

 

I medio av månaden avhöll medlemmar i Göteborgs Handelsresandeförening och dess kamratförening GHRFV: Göteborgs Handelsresandeförenings Veteransklubb, samtidigt jubileum på Hotell Eggers, där den förra föreningen bildades så tidigt som 1893. För övrigt samma år som portieren Emil Eggers övertog hotellet, som då hette Christiania, från de tidigare ägaren Lindblad och efter tio års ombyggnad gav den anrika byggnaden sitt nuvarande namn.

Sex år efter föreningsbildningen anslöt sig Otto Bengtsson till sällskapet och i ett av de många högtidstalen redogjorde dennes son Bengt Olof Bengtsson för faderns betydande insatser under de första femtio uppbyggnadsåren. Från dessa har veteranen Bengt Thorin levande minnen, då han blev medlem 1949.

I sitt anförande redogjorde sittande ordföranden Rolf Bergenheim för de senare årens händelser i handelsresandeföreningen och med dennes överblick fick festdeltagarna en sammanfattning av 115 års verksamhet.

Begreppet provryttare som skämtsam beskrivning på handelsresande är långt äldre än den jubilerande föreningen och den Svenska akademien ger i sin ordbok ”provryttare” betydelsen ”handelsresande”. Om denna försäljningsverksamhet skrev tidigare föreningsordföranden Ragnar Nilsson dikten En handelsresandes dröm, vilken under jubileet och till allmän uppskattning deklamerades av Lars Olausson som är vice ordförande.

Huvudsyftet med bildandet av Göteborgs Handelsresandeförening var att ge sjukhjälp och understöd och i vissa fall också pension till behövande medlemmar och änkor. Fram till år 1973 utbetalades två miljoner kronor ur donerade och testamenterade medel. I medio av sjuttiotalet bildades Sveriges Handelsresandeförbund: en rent facklig organisation till vilken föreningens aktiva medlemmar anslöt sig.

Parallellt med omdaningen bildades veteranklubben som framgent har ett maximerat medlemsantal om trettio. Att fylla uppkomna luckor utgör enligt ordföranden Bergenheim inte något problem.

Här följer en dikt av Ragnar Nilsson, tidigare ordförande i GHRFV.

 

En Handelsresandes dröm            

En resande handelsman drömde en natt                                      

dunkel dröm att han dog.

På väg dit där himmelens portvakt satt

hans syndiga ande drog.

Och när han där bland alla helgon står,

Han säger med dyster min:

”Registret är stort, min skuld är svår,

jag kommer nog säkert till hin.”

 

 

Ty jag måst bikta att jag rökt

och druckit, jag har ej haft nå´t val.

Och flirtat och jag har ej ens försökt,

Att räkna de kyssar jag stal.

Då skakade på huvudet och log

Den gode sankte Per.

Och sade se´n: ”Då ha vi nog

ej för Dej någon boning här.”

 

”Men vänta ett tag! Ditt yrke ju är

Resande handelsman?”

Då syndaren jakade, log Sankte Per

och sedan fortsatte han:

”Du har bjudit mången butter köpman på vin

och när han såg på Din vara till slut,

så förklarade han med ett stilla grin,

att den, den hade han köpt dagen förut.

 

  

Från morgon till kväll har Du rustat om

med affärer för ringa lön,

och Du var så trött när kvällen kom

så Du glömde Din aftonbön,

ibland gick varorna sönder,

ibland kom prover ej fram,

med stadsbud, kärror och bönder

Du bråka – Din lott var ej avundsam.  

 

”Du bodde på många sorters hotell,

Där hårdkokta ägg Du fick

och passades upp av en slinkig mamsell.

På hasorna allting gick

och många slags människor Du mötte,

Du glatt dem på bästa sätt,

och firmans affärer du skötte,

den fann att Ditt liv var så lätt.”

 

” Någon enstaka gång fick Du träffa Din fru,

Nå säg mej var det ej så?”

”Jovisst” sade provryttaren nu

och tog sin hatt för att gå.

Men den gode Sankte Per sin nyckel

till dörrens lås vred om.

Och sade milt – utan gyckel.

”Det var roligt att Du kom

att Du skall bli salig är givet

jag vill göra Dig nöjd om ja kan,

ty Du har fått Ditt straff här i livet,

Du resande handelsman.”    

 

Veteraner Lars Olausson Rolf Bergenheim
001 (2).jpg

Till toppen