top of page

Jan Nilsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Född  12 Januari 1943

 

 

Jan, Janne, Nilsson  gick 6-årig Folkskola och gick sedan vidare till Realskolan och ”tog Realen” 1960. Vid denna tid sökte man inte jobb såsom idag utan eleverna blev uppsökta av företag som sökte arbetskraft. På detta sätt fick Janne arbete direkt efter avslutad skolgång hos Werner & Carlström.

Werner & Carlström – sedermera Gustav Werner AB

Företaget sålde garner och var vid denna tid ett av de största i Sverige inom detta område. 1966 slogs företaget ihop med August Johansson & Mark och handarbeten blev en stor produkt. Företaget ändrade sedermera namn till Gustav Werner AB.

Janne tog plats på kontoret på Stora Nygatan med diverse kontorsgöromål; öppna posten, gå bankärenden och pricka av order. Det sistnämnda var en viktig uppgift då ingenting skulle gå fel. Order på den tiden kom ofta in som ett brev, detta renskrevs på kontoret till en order, ordern gick till lagret där man packade varorna och sedan var alltså Jannes uppgift att pricka av så att allt blivit rätt.

Efter en tid fick Janne börja ringa upp kunder, efter ett visst schema.

Resande säljare

När hans arbetskollega, Rolf Bergenheim, blev inkallad så fick Janne ta hand om hans distrikt. Med hjälp av en annan kollega lärde han sig jobbet.

Janne upplevde jobbet som säljare som väldigt fritt. Det gällde såklart att visa på resultat men i övrigt så styrde man mycket själv. På den här tiden aviserade man med brev till kunderna att man skulle komma och man fick själv lägga upp sin resrutt och boka hotell.

Och det gick bra för Janne. Arbetet passade honom väl och han blev väl mottagen av sina kunder.

- De tyckte nog att det var roligt med en så ung säljare som kom, jag var ju bara 23 år och alla var snälla, berättar Janne. Och de handlade ju också – garn och strumpor – det var ju det viktigaste ändå.

Hierarkin blev nu tydlig för Janne. När man varit ute och rest så steg man i graderna. Det var status att vara säljare. Med vissa medarbetare blev man ”du” först efter att ha varit ute och rest.

Utmaningar i yrket

Nytt uppdrag blev att åka ned till Malmö för att hitta nya kunder. Det var ett svårt uppdrag. Skåningar är inte alltid så lätta att ha att göra med, minns Janne.

Andra utmaningar var detta med resrutten. Det bästa var att åka längst ut på distriktet på söndag kväll och sedan, under veckan, arbeta sig hemåt. Men detta innebar ofta att köra långt på dåliga, smala vägar, komma fram sent och behöva väcka värdfolket på hotellet, ibland mitt i natten.  Janne minns många gånger att han var trött och ändå körde bil. Detta skulle han inte göra om idag.

-  Det var också ett ganska tungt yrke, berättar Janne. Vi hade stora kollektioner att släpa på. 4-5 stora tunga väskor med varuprover. Och långa dagar. Efter flera kundbesök om dagen fick man skriva sina order på kvällen. Men när man väl kom in i det så var det just detta med friheten. Det var ändå ett fritt yrke där du kunde bestämma mycket själv.

Information gick inte så snabbt förr i tiden. Ett exempel är när det skett en prishöjning på ett garn, något som Janne inte hade vetskap om och sålde då detta för billigt, påpekade chefen. -Det kändes inte rättvist, minns Janne.

1968-69 var det dags för näste man att bli inkallad och då fick Janne hoppa in på dennes distrikt. Med utgångspunkt från Örnsköldsvik var det nu Norrland som gällde. Här var det verkligen långa och svåra vägar att ta sig fram på. Det var en tuff sida av att vara resande säljare.

Janne minns att han träffade en kollega i Falun, Åke Juthage, som då var 60 år. Han själv kunde inte se så långt fram i tiden. Skulle han arbeta så här resten av sin yrkeskarriär?

 

Målericentralen

Janne hade börjat fundera så smått på om han verkligen ville resa så mycket. Han var borta så mycket från familjen och övriga intressen – läs idrotten och IFK Göteborg – började ta mer plats i hans liv. När han så fick frågan från Sune Wahlström om att förestå en affär så tackade han tämligen omgående ja. Sune hade köpt en fastighet i Partille och startade där en affär med Färg och Tapeter och Mattor. Butiken slog upp portarna 29 mars 1973.

Detta var ett helt nytt område för Janne men efter att ha pryat en vecka i en färgaffär i Västervik och lärt sig grunderna så tog han sig fram på egna ben. Det passade honom perfekt. Sitt engagemang för kunderna hade han fått med sig och lärde sig snabbt de nya varorna.

Butiken gick bra och 1976 utökade man med ytterligare 3 Färghus; i Kungälv, Lerum och Mölnlycke. Detta gjordes tillsammans med 2 kompanjoner. Efter olika turer där olika måleriföretag visat intresse av att köpa hela verksamheten så köpte faktiskt Janne alltihop själv istället.

- Personalen är viktig och eftersom jag alltid haft bra personal så blev det sedan så att de efter en tid fick köpa verksamheten, berättar Janne.

 

Jag hade inte längre tid själv, nu var det idrotten som gällde, nästan all min vakna tid. Tänk er själva att få följa sitt lag, IFK Göteborg, till Champions Leage. Inte en gång – utan 4!

- Jag slutade alltså, med flaggan i topp, 57 år gammal, och kunde ägna mig åt annat. Ja, jag var ju kvar ett år och såg till att allting rullade vidare på ett bra sätt.

Vad har varit det bästa med ditt arbetsliv?

- Som jag tidigare nämnt så är det nog friheten. Visst har det varit krav att lämna resultat men att få sköta sig själv så pass mycket har passat för mig. Säljare var ett fritt arbete och på Målericentralen var jag ju chef. Min inställning har nog hjälpt mig mycket. Jag tog dagen som den kom. Minns inga större bekymmer utan allt löser sig, var mitt motto.  Och att jag var utåtriktad, förstås, annars går det inte att vara säljare.

- Min tid som ung säljare var speciell. Jag minns när jag kom ut på distriktet och hade med mig den då svårsålda produkten kuddväv. Vi hade ett alldeles för stort lager av denna vara. I Grums sålde jag till de lite äldre damerna och alla köpte de av vår kuddväv! Jag sålde helt enkelt slut på den varan och kanske har de kuddväv kvar än idag – i Grums.

Vilka är dina viktigaste råd till dagens säljare?

- Var ärlig. Stå upp för dig själv. Om du alltid håller dig till sanningen så behöver du inte komma ihåg vad du har sagt. Allt blir så mycket enklare. Fuska inte utan tala om som det är till dina kunder.

- Och förstås – jobba ordentligt!    

 

Jan Nilsson.JPG
bottom of page